Inflyttningsfestcrashers

Att flytta till Vaxholm är som att resa tillbaka i tiden, på gott o ont. Hemmafesterna dominerar helgerna och alla känner alla mer eller mindre, precis som i skolan. Man lever ett socailt liv och anonymitet rimmar inte med Vaxholmsbo. Det är kul! Vad som är mindre kul är att man är tillbaka till "Åh, har du hört att d fest hos den&den i helgen!?!"

Imorgon har vi inflyttningsfest och vi är snart uppe i 40 gäster, phu. Men det är 40 fina vänner som vi gärna vill se här. Utöver dessa så går stackars Tompans telefon varm nu av folk som vi känner mer eller mindre (läs: hälsar på på stan) som ringer och vill bjuda in sig själva. Snyltare...
- Har vi någonsin vart hos dig?
- Har du ringt någongång det senaste deceniet och frågat hur vi mår?
- Har du ens vårt nummer eller var du tvungen att fråga efter det genom en gemensam vän?
Svarar du nej på samtliga frågor är du inte välkommen. Punkt.

Och går det så långt att någon kommer oinbjuden kommer djävulen fram i mig, det kan ja lova! Jag kan kasta lössnö jävligt hårt!

Ghaaaaaaaa

Ny dag

Ny dag, ny energi, ny inställning. Vaknade av att solen sken in bakom gardinen och Sverige åkte ut ur OS. Eller ja, bara ur hockeyn förståss och den intresserar mig inte ett dugg så...

Idag installerades kontoret hemma och jag ska ha en städa undan skit dag utan att svara i telefon och utan att stressa upp mig. Känner att jag måste komma i synk igen innan helgen.

Idag ligger fokus på en sak i taget och jag måste komma till insikt med att jag inte är hjärnkirurg utan en enkel marknadsförare. Ingen dör om jag glömmer något, råkar göra något lite för sent eller helt enkelt misslyckas totalt. Ingen dör!

Imorgon är det fredag och då kommer ren glädje i en förpackning av två. På lördag kommer ren glädje i förpackning av 30+. Se, det finns ett liv utanför mailutskick, telemarketing, event och marknadsplaner.

Väggen

Jag orkar inte prata med någon, jag orkar inte jobba med något, jag får panik när jag ser 125 olästa mail, jag är inte hungrig, jag känner mig apatisk, jag känner att jag inte orkar bry mig, jag känner undantryckt panik, jag vågar inte titta på todolistan, jag kan inte tänka rationellt, jag orkar inte åka hem, jag får ångest när jag inser att jag ska sitta i telefonmöte mellan 14-18, jag tycker de flesta är dumma i huve, jag orkar inte skratta åt skämt, jag har fått mål jag inte känner mig bekväm med, jag kanske ska bli av med min bil...

Hur vet man om man är nära väggen?

Under en snöhög

Det känns som om jag gått under jorden, som om jag inte pratat med någon på närmare två veckor, som om snön lagt sig som en fluffig dimma omkring mig!

Först var det England, sen var det besök av chefen och det betyder långa dagar och ingen tid för privatliv. Kvar sitter jag och pillar i en oändlig lista på saker som måste göras. Vilket plockar man upp först? Det finns en gräns när man får FÖR mycket att göra, då försvinner effektiviteten och kvar sitter man som ett gapande frågetecken.

Tog 1,5h till jobbe idag, 45 minuter bara från Häggvik, helt sjukt! Köer köer köer. Tack o lov att jag inte skulle in till stan! O tack o lov att min väntan var inne i en varm bil med skön morgonradio istället för på en iskall busshållplats!

Jag älskar snön, men jag hatar besvären den skapar! Tänk om vintern kommer stanna ända in i slutet av april. Vad sjukt det vore.

Snökaos

Det snöar fortfarande där ute. Jag undrar verkligen hur mycket det kan få plats! Fotbollsplanen bredvid oss fungerar som snöförvaringsplats, börjar få en känsla av att jag bor i fjällen, väntar bara på att liftar ska installeras!

Chefen kommer imorgon, kunde inte vara sämre tajming, borde inte ta mig ut på vägarna utan installera kontoret här hemma, men så blev det icke... Jaja, middag i stan känns iallafall inte aktuellt imorn kväll även om jag spanat in Musslan och skulle tycka det var fantastiskt!

På fredag kommer två goa vänner från Göteborg upp, det ska verkligen bli sjukt kul! :)

Jag gjorde det!

Jag har gjort det! Efter svett skratt o elektriskt hår föll vi alla tre för en vit uppenbarelse med stor kjol o grym rygg! Jag.har.köpt.min.bröllopsklänning!!!! Jag vet ja vet, ni vill ha bild men icke, det går inte! Nästa gång den ska offentliggöras är den 31a juli i ett soligt Vaxholm!

Vart en underbar dag med helt grymma tjejor! Så kul o höra om allt nytt W upplevt i Japan, verkligen superskoj!!

Nu ligger ja o lökar medan Vaxholms grabbar trängs i sportrummet o spelar NHL!

Pink Walk-In Closet!

Då var hemma i fina Vaxholm igen! Fina hus, snön ligger vit och maten är ätbar!
Blir till att jobba hemifrån idag för att hinna ikapp med allt som blivit liggande under veckan.

Projekt klädkammare går frammåt, åh det kommer bli så grymt!! Jag kommer ha den coolaste walk-in closet i Sverige, jupz! Och största! Men det är fint, då har jag en bra förklaring till varför jag måste köpa nya kläder, hehe..
Här kommer en liten sneekpeek :)


Räckena runt trappen är också klara, vilket lyft! Man glömmer snabbt hur det sett ut. Brunt brunt brunt! Ska bli så skönt att bli av med röda mattan också, men det får bli efter badrummet. Lika bra att slita på den under renoveringen!



Imorgon... Åh vad jag längtar tills imorgon! Då ska jag testa bröllopsklänningar! Shit vad nervös jag är, tänk om alla bara e fula? Tänk om jag inte hittar ngt alls? Äh, det ska nog gå bra! O den ska få bo i min fina rosa klädkammare :)